På torsdagen dagen innan åkte vi upp till Dalarna i Marys stuga. Marys stuga ligger bara 25 minuter ifrån Borlänge där House of Learning ligger.



Arbete i grupp – ett viktigt teamwork

Vi delades in i grupper om vardera 2 personer. Varje deltagare fick 2 hönor att arbeta med (vi fick välja). Det visade sig vara mycket viktigt att ställa upp för varandra, hjälpa till med störningsträning och att se vad som blev bra och mindre bra mm. Ett tagande och givande!

Varje höna tränades i många pass om 15-30 sekunder de första dagarna, mot slutet en hel minut. Varje höna fick alltså arbeta var 4:e arbetspass. Det blev mycket bärande av hönor fram och åter till burarna. Men det är intressant att se hur mycket man hinner med att förstärka på så kort tid!



Dag 1

Dagarna blandas med snabba teoripass och praktisk träning med hönorna.

Första förmiddagen gick åt att träna ”koppträning”. Det gäller att kunna belöna hönan snabbt, utan spill efter klicket och utan att kroppen ger signaler till hönan om att belöningen är på väg. Hönan har 270 graders vidvinkel syn, hon har full koll på vad du gör. (Om du tycker att hunden kan läsa dig är det inget mot vad en höna gör mot slutet av dagen). Sedan var det dags att bekanta sig med hönorna. Viktigt att tänka på var att aldrig släppa en höna som sprattlade, ner på bordet. Då har man gjort sig en otjänst och förstärkt detta beteende vilket gav mer sprattlande nästa gång.

När väl hönan kom upp på bordet hade man fullt upp med att försöka tajma sina klick. Som om det inte var nog spelade det en stor roll var din belöning placerades. Det var inte många klick som var tajmade i början men efter 30 min började pickandet och klickandet höra ihop. Första dagen ägnades åt att få hönan att pika på en targetplatta med en svartprick i mitten. Hönor vill gärna gå ut mot kanten på targetplattan, i naturen vänder de på löv för att komma åt insekterna. Detta beteende kämpade vi alltså emot.



Dag 2

Nu kom utmaningen. Vi fick två uppgifter som vi skulle kunna visa upp. På förmiddagen fick vi börja jobba med vår ”säkraste” höna med formdiskriminering. Vi hade fyra likfärgade targetplattor med fyra olika former. Vi lade ut dem alla och hönan sattes ned. Den hönan först gick fram för att picka på (hennes första val) togs bort. Därefter fick hon en ny chans att picka på favoriten av de två som var kvar (den togs också bort), tills det bara var en kvar. Denna platta (den hönan var minst intresserad av att picka på), skulle vi alltså få henne att picka på och förstärka mycket under de kommande dagarna.

Uppgiften var att hönan endast skulle picka på ”vår” figur och kunna vänta i 20 sekunder efter att vi plockat bort den medan Marie (instruktören) lockade hönan att picka på de kvar varande targetplattorna. När vi tränade detta fick vi jobba mycket med tajmingen på negativt straff. Då hönan pickade på fel platta, togs den rätta plattan (den som kan ge förstärkning) bort när hönan såg det (så att den var medveten om att den försvann). Tajmingen på när plattan släpptes ned var väsentlig. Släppte vi ned den när hönan ”steppade” med fötterna hade vi förstärkt detta beteende och ack om vi släppte ned den i det ögonblicket hönan pickade på fel platta, ja då hade vi 3 tre härliga träningspass att släcka ned detta beteende framför oss. Nu till att hönorna hade full koll, här visade det sig till 100 %. Inte bara att plattan var förstärkande utan vår ”början” rörelse till att lägga ut plattan var förstärkande med detta menar jag att när vi var på väg, såg att hönan skulle till att picka och vi stoppade rörelsen hade vi ändå förstärkt hönans beteende. Hönan hade sett den lilla på väg rörelsen. Här blev man väldigt tränad att skicka ut så få signaler som möjligt. Förstenade var ordet, för att explodera med armen med targetplattan till bordet. Om man stod blixtstilla och kvickt lade tillbaka den rätta plattan när hönan blev passiv och lyfte huvudet (visade att de övriga var ointressanta), då hade man förstärkt precis rätt beteende.

På eftermiddagen fick vi vår andra uppgift (höna nr 2), färgdiskriminering. Vi hade tre färgade targetplattor. Uppgiften var annars till svårighetsgraden likadan som den första. Men nu märkte vi att denna uppgift gick mycket lättare. Varför? Jo, vi var mer tränade och gjorde färre misstag på denna höna. Därför gick denna uppgift fort framåt.



Dag 3

Vi tränade med våra två hönor och nu började vår ”färghöna” bli redo för att arbeta med tiden. Nu när vi skulle ta bort den rätta targetplattan måste vi göra detta när hönan inte såg. (Så det inte blev ett straff.) Därför började vi mata hönan så att hon blev tvungen att vända sig om. Nu hade vi två olika beteenden att hålla reda på. När hönan pickar på fel targetplatta tar vi bort den när hon ser, när vi vill ta bort den för att arbeta med tid är vi tvungen att ta bort den när hon inte ser det. Fortfarande är tajmingen när den läggs tillbaka väsentligt. När hönan klarade av att vänta i 20 sekunder utan att picka på några av de targetplattorna som låg på bordet var det dags att lägga till störningarna. Störningarna bestod av att träningskompisen pickade på de ”orätta” targetplattorna, höll upp dem framför hönan och frestade den, lät dem dala ner som fallande löv osv.



Dag 4

Nu var min ”färghöna” redo för att visa upp provet. Jag kan stolt deklarera att min höna klarade det med bravur. Nu skulle vi till allas stora förtvivlan ”omrikta” hönan. Vi hade i tre dagar jobbat med att hönan skulle picka på en och samma färg och nu skulle den inte picka på den längre utan på en annan färg. Vad det sved i själen!

Omriktningen skulle gå till på det här sättet: Den ”heta” targeten skulle belönas två gånger, sedan inget mer. Sedan skulle man shapa fram pickandet på targeten som låg längst bort från den ”heta” targeten. Den skulle byta plats först med den som låg i mitten och få minst 2 pick sedan byta plats med den ”heta” targeten och få två pick.. Sedan skulle man flytta tillbaka samma väg tills targeten låg på samma ställe som man började. Så fort hönan pickade på fel target fick man börja om från början med targetplattan där den låg från början. Här kan vi snacka om frustration från klickerhållaren. Så fort targetplattan började närma sig den heta targetplattan (som vi jobbat in under 3 dagar) kom det ett fel pick. Frön sprätte ur koppen på fel ställen (hönan försökte ta flera på en gång) och lockade hönan att picka på fel target. Helt plötsligt var hönan mätt och belåten och det gick inte fortsätta för dagen. Då var det tur att man hade två hönor att jobba med.



Dag 5

Denna morgon försökte vi ännu en gång att göra omriktning med ”färghönan” och det slutade på samma sätt. En proppmätt höna sattes in i sin bur. Nu hade den andra hönan blivit så duktig att vi var beredd att göra provet. När den klarat provet skulle det göras omriktning även på denna höna. Med tanke på att det var fler figurer och längre att gå med targetplattan skulle denna omriktning vara den svåraste. Så nu gällde det att förstärka tillräckligt snålt så att inte denna höna fick sättas propmätt i buren. Med tungan rätt i munnen och belöningen på rätt ställe klarade vi det! På eftermiddagen gjorde vi omriktning på ”färghönan” och det som varit så svårt gick nu galant.

På kvällarna kom vi hem trötta efter klickandet med hönorna. Men ni ska inte tro att det blev soffan. Aktiviteter som att rida, utflykter och träna hundarna var på vår agenda.Här är några bilder på hundgänget...