Kalix är den enda tävlingen i år som bjöd på 3 dagars agility. Team känslan fanns där hela tiden destovärre lyckas jag sabba våra snyggaste lopp med någon riktig blunder så jag går omkring besviken på mig själv efteråt.

Första dagen 2 aug Ag 3 disk

Jag har haft strul med kf på balansen då Scoobie stannar precis framför kf och sen hoppar eller smyger ner. Så gör han aldrig på träning men så babysitter inte matte balansen på träningen heller... Så när vi körde första loppet för dagen hade jag bestämt mig för att gå all in och fortsätta springa på balansen för att se vad händer. Då fick vi en jättefin balans men tyvärr tog han tunneln då jag inte gav honom en sväng signal utan gav tunnelkommando.(Inte gjorde vi så på banvandringen inte.)

Måste verkligen hålla honom kort när det finns tunnelfällor.

Hopp3 5 fel vägran pga av matte

Jättefint lopp tills matte bara tänker för sig själv vad fint han svänger och glömmer bort att ge honom kommando till nästa sväng. Jag måste träna bakombyten där svängen kräver ett nytt svängkommando. Det är jag som känner mig osäker på dessa byten och krånglar till det och förstör.

3 Augusti Hopp3 5 fel rivning

rivning på hindret med framför bytet före och 90 graders vinkel med sväng på

Ag3 0 fel, cert och SM- Pinne

4 augusti Hopp3 5 fel

suger på tunneln kommer tillbaka men får en dålig vinkel och vägran

Måste hålla i honom hårdare med sväng, sväng, här, här när han har tunnlar framför sig.

Ag3 disk

Jättefint lopp tills matte återigen gör bort sig vid bakombyte som kräver svängsignal. Denna gång var jag så fokuserad på bytet att när jag började tänka på bytet började kroppen signalera innan muren och drog med Scoobie.

Vad tar vi med oss, träna bakombytet för min egna skull och hålla i ordentligt vid tunnelfällor med inte bara svängsignalen före utan ett här, här.

Min förkylning som jag dragits med sedan i mitten av maj gjorde åter en stark entre och förvandlades till rena rama dramat med feber och öroninflammation. Jag har fortfarande lock på höger öra som vägrar släppa men jag kan nu andas utan nässpray och gjort det under hela veckan. Men hostan vaknar så fort jag rör mig lite snabbare än zombie fart. Rena rama turen att jag lyckast glömma att anmäla mig den 7:e då det var som värst. Jag var inte så säker på att jag skulle kunna tävla i Fagersta heller utan åkte dit för att testa och vi överlevde. Så där sällskaplig var jag inte, då jag hör så illa i folksamling numera. Jag hör bara folk surra på men kan inte höra exakt var de säger... Dag två hade jag lock för båda öronen och gick omkring i min egen bubbla hela tiden. 

Vi diskade oss av 3/4 lopp men jag är ändå nöjd. Det var 2 byten som jag inte hann med att göra som lede till disk och ett där jag inte gav sväng kommandot inne i tunneln som jag skulle ha gjort utan han han komma ut och suga på tunneln innan mitt kommando kom.

Med tanke på att jag inte är i min bästaste form måste jag säga att jag ändå gjorde bra ifrån mig.

Den 13 juli

Ag 3 lopp a  -disk

analys

Scoobie reser sig upp- bra att jag går tillbaka

en rivning vid framförbytet

jag är sen med blindbytet så Scoobie kommer på felsida

Ag 3 lopp b disk

analys

Scoobie ställer sig upp- jag ser det inte och startar honom ståendes

dåligt kf stannar innan kf och jag får be om flera ggr innan han springer ner bara tur att han träffar

sen på kom kommandot ur tunneln det skulle han fått inne i tunneln kanske ett sväng, sväng kom

Den 14 juli

Hopp 3 lopp a -5 fel 

analys

kollar att han verkligen sitter kvar, han startar själv precis när jag ska öppna munnen tjuvstart med andra ord

svänger åt fel håll ur tunneln skulle ha gett ett la, la när han går innanför tunneln istället för sväng där tappar vi tid

river vid svängen och framförbytet

Hopp3 b loppet disk

analys

river ett hinder

jag hinner inte fram för att kliva över hans linje och hamnar då istället så jag trycker ut honom

Det kanske finns ett visst innehålls värde att berätta om vad som händer när ens hund blir avstängd.

Först får man brevet från SKK som dimper ner ganska snabbt efter tillfället nr 2 av en anmälan.

Därefter dröjer det ganska lång tid innan brev 2 dimper ner från SKK om att du ska kontakta en viss person för test och du har en månad på dig att göra det.

När det stod test blev jag lite tveksam om detta testet. Vad exakt skulle testas och hur? Så jag ringde upp först för jag har ingen lust att betala pengar för något test som redan visar det jag vet.

Jag blev försäkrad om att syftet inte var att sätta hunden i en sådan situation att den skulle misslyckas utan mer ett samtal och erbjudan om hjälp.

Så i torsdags träffade jag denna person som jobbade inom militären och fick dessa ”fall” från SKK.

Vi satt mer eller mindre i två timmar och pratade och han fick se hur Swisch hanterade andra hundar då vi befann oss på hundklubben.

Tanken är att han ska ge ett ytterligare utlåtande åt SKK men i slutändan är det SKK som tar beslutet. Han är typ rådgivande.

Vad gäller råd känns det väl inte som jag fick med så mycket från vårt möte men jag kanske inte kan säga att jag representerar den gemene hundägaren heller då jag själv har utbildning och hjälper andra med denna problematik.

Han var inne på spåret dominas ett tag och då jag inte är särskilt intresserad vart det skulle föra diskussionen avslutade jag den med ett det tror jag inte…

Han menade på att en förutsättning för att ett utfall ska ske är att hunden tittar på en andre hunden och han visade då hur han tränade in sina hundar att inte titta på andra hundar. Detta gjorde han genom att (lätt) hålla bort deras huvud och belönade när de accepterade det kan man väl säga. Avstånd var förstås nyckeln, för man skulle så att säga inte bli osams med sin hund. Jag valde inte att kommentera hans sätt att träna hund mer än att fundera hur jag själv skulle vilja tränat in det och jag landade i nos mot targethand bort från den andre hunden. Detta kan förstås användas vid våra mötet på promenader som om jag ärligt inte upplever så problematiska längre då jag tränat in ett annat beteende. Några särskilda råd på träningsplanen hade han inte, det stod jag mest för själv så att säga.

Så nu väntar vi på SKK dom i det hela.

Jag har ställt in mig på att inte få tävla med Swisch men han kommer bli den bästa tränings kompisen i vart fall.

Med tanke på att jag spenderade en hel dag på nosework tävling är det tråkigt att man utesluts ur alla sporter. Nosework får man ha kopplet på hela tiden om man själv vill när hunden ska arbeta.

Vi hade husvagnspremiär den 29 mars då vi åkte ner till Vårgårda för att tävla med Scoobie på Swedish Open. På fredagen diskade vi oss på båda banorna men det är de loppen jag faktiskt är mest nöjd med. Första loppet för Fanny Gott, jag har tävlat på 3 av hennes banor och jag måste säga att jag gillar att tävla på hennes banor de är utmanande men linjerna finns där och ett säkerhetstänk. Det sista loppet var på Jocke Tangfelts bana. Den hade jag så dålig självförtroende inför och stod och dissade mig själv att jag inte skulle kunna klara och hinna med, att det var en alldeles för snabb bana för mig osv. Precis hunden innan så tänkte jag för mig själv wtf nu springer du, gör det bästa loppet du kan, sluta vara en mes och du bestämmer själv vad du tänker. Du ska springa så fort dina ben bär dig på två ställen det är vad du ska göra. Det var vad jag gjorde, jag tror jag aldrig har sprungit så fort och mycket och vilket flyt vi hade. Tyvärr på 3 hindret innan mål var jag sen med mitt sväng kommando och han hade låst sig på tunneln och for in i den och det blev disk. Men det var ett magiskt lopp och adrelinkicken efteråt var magisk. Eftersom gubben jobbade blev de loppen inte filmade.

30 mars

Hoppklass banan var ritad av Sari Mikkilä och vi lyckade gå runt på 10 fel. Jag var så arg på mig själv för min oförmåga att springa och handla samtidigt, en arm och tunn, tunn hade räckt för att vi skulle ha varit nere på 5 fel. Scoobie var amazing som lyssnade på kommandon och inte tog hindret framför näsan. Jag not so amazing.

Agilitybanan var ritad av Jocke Tangfelt och där fick Scoobie en härdsmälta. Inroparen talade om för oss att det var bråttom att det var inga hundar som kom och när vi kom då fick vi stå där framför agilityplanen och vänta i säkert 10 minuter. Scoobie fick alltså snurra upp sina batterier på bästa åskådarplats. Så när vi kom in på plan hade jag kunnat låta honom springa omkring själv på planen för där fanns ingen teamkänsla alls.

31 mars

Fanny Gott hade ritat hoppklassen. Den gick vi runt på med 5 fel och tog en SM pinne. Det är vår andra HoppSM pinne. Strax innan när jag ska gå in fick jag blackout och hade glömt banan det var 1,5 h timme sedan jag hade banvandrat den. Det kan man se på att jag drar mot hopphindret men inser att det är slalomet och Scoobie går på mitt muntliga kommando och räddar hela situationen. SUPERSTAR!

Inte det snyggaste loppet...

Jocke Tangfelt ritade agilitybanan och vi diskade oss på den förbannade tunneln. Samma typ av fälla som förra gången med snabb fart mot en tunnel och han ska göra en sväng och jag som förare måste fortsätta min fart framåt samtidigt som jag ger sväng kommando.

Läxor:

• oxrar de var med i nästan alla banor och de behöver vi ta med i våran träning i sväng, händer något bakom och att ta snabbt utan att triva dem.
• tunnelfällor -att komma med fart föraren efter och göra en sväng på enbart kommando och inte ta tunneln som är framför nosen

Den 16-17 mars tävlade jag med Scoobie i Stockholmshundsporthall. De ena dagen var det dubbla agilitylopp och den andra dubbla hopplopp.

Den 16 mars

Ag3 lopp a disk

Jag hann inte göra mitt byte efter tunneln vid balansen då Scoobie var mycket snabbare på att läsa linjen än jag förutspått så jag var tvungen att låta honom passera mig och hamnade på efterkälken. Det gick ju ändå bra men det ledde till en massa strul och kommandon som jag inte banvandrat och min hjärna klarar inte av det, så då glömmer den något annan t ex runt kommandot på hindret efter tunneln och där blev vi diskade. Jag var nöjd med Scoobies prestation lite mindre med min egen.

Ag3 b loppet 5 fel med 7:e placering och sm-pinne. ( Det blir vår tredje sm pinne.)

En rivning av oxern, det var runt efter den vilket gjorde att den var lite svårare. Annars ett fint lopp.

17 mars

Hoppklass 3a disk

Scoobie ignorerar mitt runt både ljudlig signal och hand signal. Den här får han ta på sig ;P

Jag går av banan då jag känner att vi inte får något flyt.

hoppklass3 b lopp disk

Scoobie suger för dåligt på muren vilket jag inte räknat med sedan diskar vi oss då han inte lyssnar på sväng sväng utan tar slut hindret ..

I det stora hela kändes det bra och att vi är på G som ett team.

Eventuella läxor är:

oxern med svårigheter efter

muren mer sug behövs på den så träningstillfällen i hallar som har en

Den 24 februari tävlade vi Fagersta. Eftersom underlaget inte är något vi tränar på hade jag inga förhoppningar om att nolla. Första loppet fick vi filmat. Det blev en disk på slalomet man kan se hur han försöker bromsa och glider på underlaget och tar ingången men kommer inte riktigt in i mönstret och misslyckas. Så vi tar om och han tar fel ingång då sket jag i att ta om. Poängen att tjata fanns ju inte när det är farten och inbromsningen som han måste lära sig att hantera.Han rev mindre än jag trodde i loppet då det inte är ett underlag som vi brukar träna på.

Hopploppet som vi inte fick filmat gick vi i mål på, tyvärr hade vi en eller två rivningar. Slalomen fixade han iallafall så han tog till sig erfarenheten från loppet före om underlaget.

Jag gillade också att när vi kom in i hallen brydde han sig inte om andra hundar utan det var agilityn som tog över.

Scoobie fick en liten tidig 7-års present. Han fick åka och tävla i Fagersta igår. Då underlaget är lite annorlunda än det vi tränar på väntade jag mig en del rivningar och så blev det i första loppet som vi diskade oss i för han sög på felhinder bakom min rygg. Andra loppet gick vi i mål på 5 fel på en rivning och kom på 10:e placering. Han tog runt kommandot men gör det mycket svårare för sig själv och tar den från helt fel håll, längre väg alltså. Jag valde ibland längre sträckor men bättre vinklar jag vill inte köra för snäva och konstiga vinklar för Scoobie på detta underlag med hans tass.

Vi tar det försiktigare helt enkelt.

Hoppklass A disk

Hoppklass B 5 fel plac 10

I lördags var vi i Stockholms hundsportcenter och tävlade. Banorna var klassiska 1 banor vilket man inte varit bortskämd att tävla på i sommar. Första loppet som vi inte har på film nollade vi på och kom på 3:e plats. Vi tog vår andra pinne i hoppklass. Andra loppet diskade vi oss, han gick ur slalomen på näst sista pinnen och sedan flöt inte loppet på lika fint längre. Han missade kf på balansen, lyssnade inte på fram kommandot utan svängde av när han kom längre bort från mig osv.

Men inga rivningar på några av loppen. Inga speciella läxor mer än fortsätta att traggla slalom uthållighet och det har vi redan på listan.

Tävlingsstatistik:

slalomingångar: 40/46= % 87 ökat

slalom uthållighet: 38/46=83% minskat

Balans: 17/22= 77% minskat

Gungan: 9/13= 75% ökat

A-hinder: 18/18=100%

Rivningar:5/12 42 % ökat